FIV: Felint Immunosuppressivt Virus
ObligatoriskFIV är mycket ovanligt i Sverige. Det är en virussjukdom som delar många egenskaper med HIV hos människa, exempelvis att kattens immunförsvar inte kan oskadliggöra FIV. Viruset förekommer i saliv och blod hos infekterade katter och tros framför allt smitta genom bett eller sår.
FeLV: Leukos
ObligatoriskFelin leukemi eller leukos orsakas av kattens leukemivirus (FeLV), ett retrovirus som kan ge upphov till försvagat immunförsvar, anemi och/eller lymfom. Smittan sprids främst genom saliven hos infekterade katter, framför allt genom slickande och via bett. Det finns vaccin på marknaden men det ger inte alltid hundraprocentigt skydd. Under de senaste 25 åren har förekomsten minskat kraftigt, tack vare bättre diagnostik och tillgång till vacciner.
HCM / RCM: hjärtmuskelsjukdom
ObligatoriskKardiomyopati innebär sjukdom i hjärtmuskeln. HCM, den vanligaste hjärtsjukdomen hos katt, leder till att hjärtmuskeln förtjockas, medan RCM leder till försämrad elasticitet i hjärtmuskeln. Om hjärtat inte klarar av att pumpa ut blodet kan blodet koagulera i förmaket och bilda blodproppar. Hos en katt fastnar proppen ofta i förgreningen till bakbenen, med bland annat förlamad bakdel som följd. Detta är mycket smärtsamt för katten.
HCM är en ärftlig och vanligen progressiv sjukdom, och hur tidigt symtomen utvecklas varierar avsevärt. Kontroll av hjärtstatus sker genom ultraljudsundersökning. Hjärtspecialister i Sverige rekommenderar att avelsdjur av alla raser ultraljudsscreenas i enlighet med hälsoprogrammet.
PKD: polycystisk njursjukdom
ObligatoriskPKD är en njursjukdom som först rapporterades hos perser i USA, men som finns hos flera raser. PKD nedärvs autosomalt dominant och cystorna finns redan vid födseln. Symtom när cystorna börjar växa kan vara slöhet, minskad aptit, onormalt ökad törst och urinering samt viktminskning. Diagnos sker via ultraljud eller DNA-test; ultraljud görs tidigast vid tio månaders ålder.
En katt som är PKD-fri är även genetiskt PKD-fri. En katt med PKD för sjukdomen vidare och ska tas ur avel.
Kattpest
ObligatoriskKattpest är en mycket smittsam sjukdom orsakad av FPV (felint parvovirus), som ger hög feber, kräkningar och diarré. Dödligheten är 90 % för katter under sex månader. Det hjälper inte om katten är innekatt eftersom smittan kan dras in i huset genom skor och kläder. Alla katter ska vaccineras mot kattpest, och katten ska vara vaccinerad när den byter ägare och för att få delta på kattutställning.
Kattsnuva
ObligatoriskKattsnuva orsakas av två virus: FRV (ett herpesvirus) och FCV (felint calicivirus). Symtomen är snuva, hög feber, blåsor på tunga och i hals, sår på nosspegeln, dålig aptit och nedsatt kondition. FCV kan även ge ledinflammation och hälta, och vissa katter kan få bestående men som kronisk snuva och torra ögon. Alla katter ska kontinuerligt vaccineras mot kattsnuva. Vaccinerade katter utvecklar mycket lindrigare symtom.
Navelbråck
ObligatoriskNavelbråck är ett hål i den vita senan där bukmusklerna förenas, och storleken på hålet kan variera. Det kan kännas som en utbuktning i bukens mittlinje. Ett eventuellt navelbråck bör opereras för att förhindra framtida problem för katten. Katter med navelbråck får inte användas i avel.
Mask
Vid behovKatter som äter möss blir förr eller senare angripna av mask, men även innekatter kan drabbas. Symtom kan vara diarré, glanslös päls, svullen buk, dålig aptit, att katten äter mycket men ändå är smal, kräkningar och i vissa fall hosta. Bandmask kan ses som små risgryn vid analöppningen; spolmask är spolformig och gulvit och kan ses i avföringen. Det går att skicka in träckprov till laboratorium. Se till att få rätt preparat, väg katten för rätt dos och kontakta veterinär vid osäkerhet.
Parasiter i tarmen
Vid behovHar din katt fått diagnosen Tritrichomonas foetus eller Giardia intestinalis ska katten inte delta vid kattutställning eller användas i avel förrän den är friskförklarad av veterinär.
Tritrichomonas foetus är en encellig parasit som kan orsaka långvarig grovtarmsdiarré. Smitta sker via avföring och katten kan vara smittad utan symtom. Av obehandlade katter blir 90 procent friska utan behandling efter cirka sex månader till två år, men många fortsätter att vara kroniska bärare.
Giardiacystor avges med avföringen, är mycket tåliga och sprids lätt i till exempel vatten. Parasiten är vanligast hos unga djur och ger framför allt intermittent diarré och viktminskning, ofta i samband med stress eller plötsliga foderbyten.